Central Park, New York

Under november månad har jag i huvudsak jobbat med ett porträtt på årets nobelpristagare i litteratur, nämligen Mario Vargas Llosa. Därför hade vi orsak att resa till New York i förra veckan, för att få en intervju med honom samt filma lite av hans ”vardagsliv”. New York har alltid varit min favoritstad sen jag hösten 1982 för första gången vandrade runt storögd på Manhattan. Den gången var det Thanksgiving och jag hade en veckas lov från det college i Chicago där jag studerade den hösten. New York har en magi som är svår att förklara, den måste nog upplevas. Men det är en oerhört öppen stad, både kulturellt och rent fysiskt/praktiskt. Det är alltid folk i rörelse, affärerna har i princip öppet så länge det finns kunder (nåja, inte alla men rätt många). Det sjuder i staden, det tutas, sjungs och spelas lite överallt. Matutbudet är helt enormt, det finns fantastiska restauranger såväl som värsta typen av junkfood-delis… Jag kan hålla på länge med min kärleksförklaring till denna städernas stad. Men kanske den här bilden kan säga det som inte går att riktigt beskriva med ord…

I sydöstra hörnet av Central Park finns ett litet ”berg” varifrån man har en underbar vy över den delen av parken, med skyskraporna som en fantasieggande fond bakom…

CYKELTAXIÄVENTYRET

I parken filmade vi också lite av paret Llosas dagliga morgonpromenad. För att hinna med i svängarna åkte jag i en cykeltaxi varifrån jag filmade, något som inte var helt enkelt; det skumpar och har sig rätt friskt! Och kommunikationen med föraren blev komplicerad eftersom jag satt baklänges – med hörlurar på skallen – och han givetvis satt framlänges. Vi kunde svårligen höra varandra, så det blev en del missförstånd vad gäller avstånd och placering i vägbanan…. Men till sist gick det ganska fint så vi fick ihop de bilder vi behövde.

 

Det såg nästan surrealistiskt ut, solen sken, temperaturen låg på ca 15 grader och träden glödde. På isen dansade ungdomar omkring, kanske någon av dem är en framtida OS-mästare?….

 

 

Glömda Platser – en film om Sverige

Efter nära två års arbete hade vår film ”Glömda Platser” premiär i september.

I Valdemarsvik, bara tre timmars körning från Stockholm, finns bostadsområdet Norrbacka. En hel samling typiska 70-tals hus med välplanerade lägenheter. Det är bara en sak som är underlig – ingen bor där…

Norrbackaområdet i Valdemarsvik köptes upp och började så smått renoveras för att på nytt locka folk till området. Men när man precis kommit igång med det första huset kom finanskrisen. Ridå….

Trots att ingen bott i husen på många år ser de förvånansvärt välbehållna ut. Det är en mycket märklig känsla att vandra runt där människor umgåtts, sovit, grälat, duschat, älskat, skrattat och allt som hör livet till; och det bara är tomt! Som om neutronbomben till sist slagit ned.

Det finns givetvis helt logiska förklaringar till varför det ser ut så här på många orter i Sverige. Jan Jörnmark som medverkar i filmen ger klarsynta analyser och berättar på ett fascinerande sätt om vår ekonomiska historia. Det är inte minst gamla bruksorter och gruvsamhällen som fått stryka på foten i vårt land.

GUSUMS BRUK – END OF STORY

Inte långt från Valdemarsvik ligger Gusum som i många, många år hade ett stort, vackert och stolt bruk mitt i byn. Ni minns säkert blixtlåsen som kom därifrån… Idag är hela området rivet, på slutet var det en ganska farlig plats att vara på, byggnaderna hade stått och förfallit i många år. Ändå bröt sig ungdomar genom stängslen och använde lokalerna som skateboardbanor och annat. -Världens bästa skateboardbana, sa en av grabbarna jag stötte på när vi var där och filmade i januari 2009.

Den här färgglada personaltoaletten på Gusums bruk finns inte mer. Någon mådde inte bra härinne…

GRÄNGESBERG

En av de sista platserna vi besökte var Grängesberg, en gång Sveriges främsta gruvort som dessutom tvingades flytta hela centrum p.g.a. rasrisken! Grängesberg är idag en tynande ort men människor kämpar givetvis för att få fart på samhället igen. Kvar finns i varje fall ett stort bryggeri som erbjuder ett antal arbeten.

Med denna skylt uppmanar man invånarna i Grängesberg att stödja sina lokala butiker.

Även i Grängesberg finns det många tomma hyreshus. Dels ett 70-talsområde liknande det i Valdemarsvik men också Källefallet, som är en räcka gamla, fina arbetarbostäder. Det känns lite tragiskt att se dem stå där på rad längs en vacker allé i en backe, helt tömda på människor…

Filmen ”Glömda Platser” vill inte bara visa på utvecklingen så som den blev på dessa orter. Vår ambition har också varit att visa på de visioner som fanns och som drev fram både de fabriker och bostadsområden som vi idag finner öde. Så det är ingen undergångssaga, snarare ett dokument över den tid vi lever i, då allt går så oerhört fort. En fabrik har kanske inte längre en självklar livstid på, säg 100 år…

Här sitter filmens producent, Katarina Dahlgren, och Jan Jörnmark, vår ciceron och expert på området. Men var sitter de tror ni? Jo, mitt i Grängesbergs Centrum – det som var innan allt flyttades…. Området är till stora delat avlyst idag p.g.a. rasrisken….

Filmen ligger inte längre kvar på SVT Play

- men kommer i repris så småningom!

Klicka här om ni vill se fler stillbilder!

 

Geldern, Tyskland

En ny säsong har börjat och jag är ater pa Babel (befinner mig verkligen i Tyskland, därför kan jag inte skriva bokstaven aa…).

Vi flög fran Arlanda vid femtiden, jag och Oskar. Landade i Düsseldorf och körde sedan längs oerhört sensommarvackra alléer fram till vad vi trodde var en by, nämligen den lilla staden Geldern. Inte alls langt fran Holland. Manga av vägskyltarna här visar vägen till Nederländerna.

Imorgon ska vi träffa författaren Juli Zeh. Hon bor egentligen i Berlin men befinner sig i Straelen (en by här i närheten) pa ett ”Översättarkollegium”. Jag har ännu inte läst nagon av hennes böcker -  men däremot läst om henne. Det kommer nog bli en mycket intressant dag…

Naväl, vi är framme, bor pa See Hotel och har nyligen njutit stort av det utsökta tyska köket, vi frossade loss med bratwurst och rejält saltad potatis! Det var MYCKET godare än vad det later som – jag lovar! Och sen kan de ju det där med malthaltiga drycker i detta land, ölen smakade friskt, mustigt och oerhört läskande. (Veltins, för den invigde…).

Sa nu är det sovdags, upp i ottan med nyladdade batterier, tio fräscha och tomma band. Vi har en tiger att tämja….

 

 

Babel rullar på!

Ni som följer Babel har förstås märkt att programmet numera är en timma långt. Det var ett stort steg att öka sändningstiden från en halvtimma till en hel timma. Men det har fungerat väl och mottagandet har varit väldigt positivt, något som gläder alla oss som jobbar med Babel.

 

Årets säsong inleddes med ett både roligt och givande seminarium där massor av goda idéer föddes, flera av dem har vi redan realiserat och ännu fler väntar på att förverkligas. FOTO: Benjamin Jónsson

Fler rapporter kommer snart från olika resor för Babels räkning. Men läs gärna Babelbloggen också! Och som vanligt hittar ni massor av information på Babels hemsida. Länkarna finns här intill.

 

Kaj vill gärna sluta supa

Kaj började dricka när han var 17 år. Han blev fast ganska snart. Idag är han 62 och hans kropp är förstås märkt av alla år med alkoholen som sällskap. Han är väl medveten om risken att han kanske super ihjäl sig. De enda perioder han varit nykter är då han suttit på kåken samt en fyramånaders period då han levde tillsammans med en kvinna.  Men han drömmer om att kunna sluta dricka.

-De sista åren skulle jag vilja uppleva nykter, säger Kaj i slutet av programmet.

Kaj bor på Gamlebo i södra Stockholm, ett äldreboende där det är tillåtet att dricka alkohol. Kontroversiellt i mångas ögon men alternativet för de flesta vore ett liv utan bostad, hänvisade till gatan eller kanske en koja i skogen. Här får de ändå ett värdigt liv med eget rum och vård. Och många av de boende dricker mindre än vad de skulle ha gjort som hemlösa.

Ett boende som Gamlebo kan verka underligt för somliga, ska man verkligen lägga skattepengar på ett hem där de får supa?! Men om man funderar lite mer över det där så inser man fördelarna, ständiga ambulanshämtningar och polisiära insatser undviks vilket sparar enormt mycket pengar för samhället.

Mitt möte med Kaj gjorde starkt intryck, han försökte inte hymla eller bortförklara sitt missbruk. Han har haft en tuff resa i livet som de flesta av oss är förskonade ifrån. Och i mina ögon är han väl värd att få bo som han gör. Och jag hoppas han klarar att uppnå sin dröm, att sluta dricka och få uppleva sina sista år nykter!

På SVT Play kan du se programmet där Kaj medverkar (plus resten av serien ”Kysst av spriten”).

 

Pia & Johans pappa dog av sitt missbruk

I sista avsnittet av ”Kysst av spriten” berättar Pia och Johan om sin pappa Lasse som söp bort både familj och arbete innan han till sist dog som en följd av sitt alkoholmissbruk. Det är en både sorglig och gripande historia där Pia och Johan på ett öppet sätt berättar om hur det var då Lasse levde, om den sista svåra tiden då han höll sig nykter men då hans kropp redan var så sliten att hans liv inte gick att rädda.

- Det kan låta hemskt men om jag fick välja mellan att han fortfarande levde och hade druckit under hela den tiden eller som nu skulle jag ändå välja som nu, säger Johan.

Pia och Johan tillsammans med Magdalena in De Betou vid sommarstugan som för dem är starkt förknippad med pappa Lasse.

Ett problem som de bägge upplevde var att ingen vågade prata om Lasses alkoholism, något de menar kanske bidragit till att han söp ihjäl sig.

Väldigt många barn i Sverige växer upp med en förälder som dricker för mycket. Man räknar med att det är så många som 400 000. Pia och Johan var alltså två av dessa barn. På måndag kl 21:00 i SVT1 kan du se och höra dem berätta. På hemsidan finns ett litet klipp du kan se redan nu.

Måndag 9 november kl 21:00 i SVT1, ”Kysst av spriten” del 7:7

 

När Stefan drack växte hornen ut

Stefan och Niklas har varit kompisar i många år, när de var små kunde de kila över till varandra genom ett buskage mellan tomterna. När de blev äldre och gick ut för att roa sig så hände det allt oftare att Stefan hamnade i bråk som ibland urartade till rena slagsmål. Stefan visade sig ha vad man ibland (slarvigt) kallar ”dåligt ölsinne”. Problemen blev värre för varje år och till sist blev det svårt även för Niklas att umgås med honom. Spriten hade blivit en alltför stor och viktig ingrediens i Stefans liv.

Idag lever Stefan ett helnyktert liv. Här tillsammans med kompisen Niklas (t.v.) och programledaren Magdalena in De Betou.

Nu har det gått en del år sedan Stefan ”var ute och slogs” och umgänget med kompisen Niklas fungerar återigen utmärkt. Han är idag aktiv lokalpolitiker i Eslöv och jobbar bland annat med alkohol- och drogfrågor. Utifrån egen erfarenhet kan han berätta om de problem som kan uppstå när man inte känner sina egna gränser.

”KYSST AV SPRITEN” måndag 26/10 kl 21:00 i SVT1  (del 5:7).

 

Möt Ingrid och Richard, en riktig lovestory!

1997 träffades Ingrid och Richard i Malmö. Kärlek uppstod mer eller mindre på stört. Ingrid föll för charmören med de ljusa lockarna. Vad hon inte visste eller ens kunde ana var att Richard då var en aktiv alkoholist. När man idag träffar Richard är det svårt att förstå att han drack så mycket som han gjorde, och i många år lyckades han dölja det väl. Han visade oss t.ex. det soprum (!) intill hans arbete dit han gick ibland för att dricka ur en undangömd flaska. Men det fick till sist stora konsekvenser, han kunde inte längre sköta sitt företag ordentligt och när han träffade Ingrid satt han rätt illa till redan…

Richard lyckades ta sig ur sitt missbruk och kunde så småningom också köpa tillbaks sin hårsalong.

Ingrid berättar i programmet hur hon så småningom förstod att det var något som inte stämde med Richard, att han dolde något för henne. Vid ett tillfälle fixade han en riktigt romantisk afton då han ville att de skulle berätta allt för varandra. Han berättade då att han hade finansiella problem, bl.a.

- Men han glömde berätta att han var alkoholist, säger Ingrid.

Ingrid ställdes inför ett svårt val då hon förstod att Richard var alkoholist, hon älskade honom men ville inte hamna i en medberoendesituation.

Det här är en riktigt skön kärlekshistoria, trots allt. Tillsammans har de tagit sig igenom svårigheterna och idag är de ett otroligt tajt par som verkligen gillar att vara tillsammans. En rolig poäng är att de är hängivna Rolling Stones-fans! Håll utkik efter vissa tatueringar….

Imorgon måndag den 19 okt, kl 21:00 i SVT1 kan ni se ”KYSST AV SPRITEN” del 4:7. Missa inte det!

 

Per blev kysst av spriten – förlorade allt

På måndag kan du se och höra den fascinerande historien om Per. Han levde på topp, hade ett framgångsrikt företag, tjänade mycket pengar. Men han missbrukade  alkohol och till slut blev situationen ohållbar. Han förlorade både företaget, familjen och vänner. Det gick t.o.m. så långt att han under en period var hemlös. Han söp bort allt. Det här var för tio år sedan. Han svek alla i sin närhet. Till sist fick han kontakt med socialförvaltningen i Stockholm och påbörjade resan tillbaks till nykterhet.

Per söp bort allt, både företaget, familjen och  många vänner. Efter att ha kommit i behandling har han lyckats skapa ett nytt liv, idag leder han sitt nya företag Odd Molly och lever ett nyktert liv.

 -Jag blev en klassisk tidningsrubrik, ”Han förlorade allt”, säger Per, och det var ju sant.

 Som ung var Per professionell skateboardåkare och framgångarna tog honom så småningom till USA. Där grundlade han sitt missbruk. Resan tillbaks till nykterhet blev mödosam. Men Per är ett bevis för att det går att bli fri, att man kan resa sig och komma igen. Alla kan inte gå den väg som Per gjorde man det finns hjälp att få för dem som verkligen vill sluta dricka. Missa inte programmet på måndag om du vill veta hur hur Per haft det och hur han lever idag.

Programledare för serien är Magdalena in de Betou, skådespelare, komiker och pokerspelare. Hon har under åren jobbat mycket för Sveriges Television i olika dramaserier, såsom ”Cleo” och ”Lite som du”. Hon gjorde även rollen som kossan Doris och därmed den klassiska dansen med Göran Persson.

Magdalena in de Betou, programledare, och Johan Ripås, reporter och producent.

”KYSST AV SPRITEN” – måndag 12 oktober,  kl 21:00 i SVT1

 

Kysst av spriten

Förra måndagen sändes första avsnittet av ”Kysst av spriten”, en ny dokumentärserie. Det är en serie på sju program där männsikor med stor erfarenhet av alkoholens baksidor öppet berättar om sina liv, hur allt började, hur den tog över deras liv och i många fall var orsaken till att de förlorade både familj, jobb och vänner. Men de berättar också om vägen tillbaka. En tuff väg för de flesta. Det handlar inte bara om att fortsätta vara nykter, det handlar också om att återupprätta förtroendet gentemot sina barn, sina familjer och vänner.

Annika (i mitten) berättade i första avsnittet om hur alkoholen tog över hennes liv och hur det bidrog till att hennes dotter Linda (till höger) totalt avfärdade sin mamma. Det tog många år av nykterhet innan förtroendet kom tillbaks. Idag har de en bra kontakt. Kolla gärna programmet på SVT Play! Magdalena in De Betou (till vänster) är programledare.

De flesta alkoholister sköter sina jobb och många av dem är specialister på att dölja sitt missbruk. Vi fick höra de mest otroliga historier om hur vissa skaffade sig gömställen både här och var. Det kunde vara i ett soprum såväl som i en grop i skogen (!). I morgondagens program träffar ni Per-Erik som bor i Lomma. Han har nu levt nykter i 15 år och går  på regelbundna möten med Anonyma Alkoholister. Per-Erik var periodare och har varit inne på många avgiftningar. Hans söner Magnus och Erik berättar om en turbulent tid i deras liv. När de som tonåringar var ute på stan med kompisar var de ofta oroliga för att stöta på sin egen pappa.

Här är Per-Erik omgiven av sina söner Magnus och Erik. Idag har de en mycket varm och fin gemenskap. Men i programmet berättar de om hur det spårade ur när Per-Erik hade sina perioder. (Något de alltid delat och som aldrig sviktat är dock deras totalt osvikliga kärlek för Malmö FF!)

Per-Erik berättar naket om sitt mångåriga drickande och hur det höll på att sluta riktigt illa. Idag har han inga problem med spriten (”bara jag inte dricker den”…) och är vad man brukar kalla ”livsnjutare”. Han bor nära havet och kan promenera på den strand där han själv lekte och badade som barn.

Här sjunger Per-Erik Malmö FF:s egen sång i samband med säsongspremiären i våras (då också den nya arenen invigdes). Självklart står man upp och sjunger!

”KYSST AV SPRITEN” – dokumentärserie om människor, alkohol och dess konsekvenser.

Sänds i SVT 1, måndagar kl 21:00